Sangiovese är ingen helt lätt druva att ha och göra med, vare sig när den ska odlas, tillverkas vin av eller när man vill förstå sig på druvsorten. Det senare beror på att Sangiovese finns i många varianter, eller med många synonymer beroende på hur man väljer att uttrycka det. Förklaringen till de många namnen är att Sangiovese klonar sig.

Vad är kloner?

Druvor har förmågan att anpassa sig efter sin omgivning, de muterar helt enkelt för att må som bäst på den plats de har tilldelats. Mutationen kan resultera exempelvis i förändring av storleken på själva druvan, i hur klasen är beskaffad, kompakt eller lös, och i hur mycket tanniner skal och kärnor innehåller. De muterade druvorna kallas kloner och är genetiskt identiska men med vissa variationer sinsemellan.

Kär Sangiovese med många namn

Klonerna av Sangiovese har fått olika namn på de olika platser i Toscana där de växer, något som kan förvirra. Låt oss titta på de mest kända toscanska vinerna som har Sangiovese som sin huvuddruva:

Chianti: produceras på kullarna runt Florens, Siena, Arezzo och Pisa. Här kallas Sangiovese helt enkelt Sangiovese.
Chianti Classico: produceras inom Chiantiområdet fast på ett mer begränsat område än Chianti. Likaså här kallas druvan Sangiovese.
Brunello di Montalcino: produceras i Montalcino, en stad och kommun i södra Toscana. Druvan är en klon som fått namnet Sangiovese grosso eller lokalt i Montalcino Brunello, som betyder den lilla bruna.
Vino Nobile di Montepulciano: produceras i området kring staden Montepulciano i södra Toscana. Druvan är en Sangioveseklon som lokalt kallas Prugnolo gentile, "det snälla plommonet".

Vinresenären som kuskar runt i Toscana kommer säkert stöta på många fler lokala namnvariationer av Sangiovese. Med denna lilla insikt om mutation och kloning kan förvirringen förhoppningsvis minimeras.

Goda viner av gott hantverk

Sangiovesedruvan är som sagt lite knepig att odla. Druvorna mognar långsamt och har ganska tunna skal som lätt skadas av fukt. Att få lapa sol i det heta och torra klimatet i Toscana passar därför Sangiovese utmärkt.

Den mogna druvan har hög syra och mycket tanniner, vilket kräver sin vinmakare för att producera fina viner. Många toscanska vinbönder hävdar att det bara går att göra antingen riktigt dåliga viner eller riktigt bra viner av Sangiovese, ingenting däremellan. Med detta vill de säkert ha sagt att de själva har vad som krävs för att hantera denna bestämda druva – nämligen tålamod, noggrannhet och stor kännedom om vinmakeriet.

För att tämja tanninerna blandas Sangiovese med en liten del andra druvor. Resultatet blir uppfriskande, strama viner men karakteristisk doft av körsbär och kryddor. Ett bra Sangiovesevin är fantastiskt gott och spännande och det gifter sig mycket lyckligt med det toscanska köket.

LÄS MER!
Super Tuscan - supertoscanare
Anrika Castel di Pugna

Om författaren: Katarina Kihlberg är skribent, kommunikatör och trädgårdsingenjör och en av delägarna i 2Goda Vin & Bryggeri.